K4 - Försäljning av värdepapper, fliken Aktier mm

Under K4 - Försäljning av värdepapper, fliken Aktier m m redovisar du årets försäljning av marknadsnoterade aktier och aktieindexobligationer. Vinst överförs till INK1 fält 7.4 och förlust till fält 8.3.

Nedan listas exempel på olika värdepapperstyper som redovisas i avsnitt A:

  • Aktie - marknadsnoterad
  • Aktieindexobligation (AIO) i SEK - marknadsnoterad
  • Aktiekorgbevis (KRG) - marknadsnoterad
  • Fondandelar - övrigt - marknadsnoterad
  • Inlösenrätt - marknadsnoterad
  • Konvertibel (KV) - i SEK - marknadsnoterad
  • Option - aktie/aktieindex som underliggande egendom - marknadsnoterad
  • Säljrätt - marknadsnoterad
  • Teckningsrätt (TR) - marknadsnoterad
  • Teckningsoption - marknadsnoterad
  • Termin - aktie/aktieindex som underliggande egendom - marknadsnoterad
  • Uniträtt - marknadsnoterad
  • Warrant - aktie/aktieindex som underliggande egendom - marknadsnoterad
  • mfl

Beräkna vinst och förlust

Försäljningspris - omkostnadsbelopp = vinst eller förlust

Du kan räkna ut omkostnadsbelopp på två sätt, antingen med hjälp av genomsnittsmetoden eller med hjälp av schablonmetoden.

Omkostnadsbelopp

Omkostnadsbeloppet är summan av dina anskaffningsutgifter, oftast det belopp du sammanlagt har betalat för dina värdepapper. För aktier kan det i vissa fall ha skett händelser i bolaget som gör att ditt omkostnadsbelopp blir lägre än vad du har betalat. Det kan till exempel vara om bolaget genomfört en split med inlösen.

Du behöver ditt försäljningspris och ditt omkostnadsbelopp när du ska räkna ut vinst eller förlust. I de flesta fall får Skatteverket kontrolluppgift på försäljningspris för de värdepapper som har sålts. Då kan du se försäljningspriset i e-tjänsten och på specifikationen till din inkomstdeklaration.

Du som har ett investeringsparkonto (ISK) behöver inte redovisa kapitalvinst eller kapitalförlust, eftersom dina tillgångar schablonbeskattas.

Genomsnittsmetoden

Genomsnittsmetoden är ett sätt att räkna ut omkostnadsbeloppet. För att kunna använda genomsnittsmetoden behöver du alla avräkningsnotor från dina köp och försäljningar. En avräkningsnota är den nota som du fick av banken när du köpte värdepappret. Du måste räkna ut ett omkostnadsbelopp för varje slags aktie, till exempel ett för Ericsson A-aktier och ett för Ericsson B-aktier.

Du behöver inte göra en beräkning med genomsnittsmetoden om du har köpt alla dina aktier i ett bolag vid ett tillfälle och sedan sålt alla vid ett tillfälle. Då använder du avräkningsnotorna från köp och försäljning. Detta gäller under förutsättning att det inte inträffat någon händelse i bolaget som påverkar omkostnadsbeloppet.

Schablonmetoden

Du som inte har någon uppgift på vad du köpte aktierna för kan använda schablonmetoden. Även om du känner till det verkliga omkostnadsbeloppet kan du använda schablonmetoden.

Du får använda metoden bland annat om du har sålt marknadsnoterade aktier eller marknadsnoterade aktieindexobligationer. Du får inte använda metoden på terminer och optioner, och inte heller på teckningsrätter, fondaktierätter eller inlösen- och säljrätter som du har fått på grund av aktieinnehav.

Denna metod innebär att du använder 20% av försäljningspriset, efter avdraget för bankavgiften eller courtaget, som omkostnadsbelopp. Resterande del, det vill säga 80% av försäljningspriset, räknas som vinst.

Det är förmånligare att använda schablonmetoden om dina aktier har ökat mer än 400% i värde.

Relaterade avsnitt