Noter till regelverket för K3

Notupplysningen är inte obligatorisk.

Enligt punkt 3.7 a ska upplysning lämnas om verksamhetens art och inriktning. Enligt punkt 3.7 e ska upplysning lämnas om ägare som har mer än tio procent av antalet andelar eller röster i företaget och enligt punkt 3.7 g ska upplysning lämnas om väsentliga förändringar i ägarstrukturen.

Andelar i dotterföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag och företag det finns ägarintresse i redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar [med tillägg för uppskrivningar].

I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade uppskrivningar.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade uppskrivningar.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade nedskrivningar.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade uppskrivningar.

Enligt 5 kap. 20§ ÅRL ska medelantalet av de personer som varit anställda under räkenskapsåret anges. Större företag ska även lämna upplysning om fördelningen mellan kvinnor och män. Om företaget har anställda i flera länder, ska medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land anges, se 5 kap. 37 § ÅRL. Förenklat alternativ för noten kan användas, se nedan.

Uppgifter om medelantalet anställda samt fördelningen mellan kvinnor och män ska beräknas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd om gränsvärden (BFNAR 2006:11), se punkt 8.6B. Uppgiften om könsfördelning får baseras på förhållandet på balansdagen, se p. 8.7. En anställd anses anställd i det land där denna utför sina huvudsakliga arbetsuppgifter, se p.8.8.

Ett aktiebolags egna kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust enligt 3 kap 10a§ ÅRL. Under bundet eget kapital ska följande tas upp: aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter.

Enligt 6 kap. 2§ ÅRL ska aktiebolag i förvaltningsberättelse eller i egen räkning specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning. Om fördelningen mellan bundet och fritt eget kapital framgår av denna uppfylls även kravet i 3 kap. 10a§ ÅRL.

Större företag ska i not lämna upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde, om aktiekapitalet består av olika slag ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag, se 3 kap 34 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag enligt 6 kap. 1§ femte stycket ÅRL.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat ska, enligt 6 kap. 1 § tredje stycket ÅRL, följande upplysningar lämnas avseende användningen av finansiella instrument enligt 6 kap 1§ tredje stycket ÅRL:

• Mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning jämte, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning tillämpas, tillämpade principer för säkring.
• Exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker.

Valfritt för mindre företag enligt 5 kap. 2§ ÅRL.

Enligt 5 kap. 48§ ÅRL ska upplysning lämnas om räkenskapsårets sammanlagda ersättning till var och en av bolagets revisorer.

Det ska vidare anges hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Eftersom upplysningen ska omfatta kostnadsförd ersättning till samtliga som varit revisorer i företaget under räkenskapsåret ska upplysning även lämnas om ersättning till en revisor som bytts ut, se p. 8.19A.

Enligt RedR 1 p 7.45 ska företag som använder den funktionsindelade resultaträkningen lämna tilläggsupplysningar om summa avskrivningar, nedskrivningar och återföring av nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar i en not.

Denna upplysning är inte obligatorisk enligt K3.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Ett företag som tillämpar förenklingsreglerna för pensionsförpliktelser i utländska dotterföretag (p. 28.22) ska lämna upplysningar om karaktären på och innebörden av de förmånsbestämda planer dotterföretag har eller har haft under räkenskapsåret genom att beskriva varje slag av plan. Upplysning ska även lämnas om tillämpade redovisningsprinciper och hur aktuariella vinster och förluster har redovisats, se p. 28.30.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Exempelvis avsättning för skatter pga tvist med skattemyndigheten kan redovisas här.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade uppskrivningar och korrigeringar av tidigare års avskrivningar till följd av nedskrivningar och uppskrivningar.

Kassaflöden från in- och utbetalningar som avser räntor och utdelningar ska redovisas separat, se p. 7.14.

Notupplysningen är inte obligatorisk enligt K3 eller ÅRL.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade uppskrivningar och korrigeringar av tidigare års avskrivningar till följd av nedskrivningar och uppskrivningar.

Denna upplysning är inte obligatorisk enligt K3.

Enligt RedR 1 p 7.85 ska checkräkningskrediter och byggnadskreditiv i normalfallet redovisas i balansräkningen som kortfristiga skulder med utnyttjat belopp som skuld och med beviljat belopp i not.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen i not.

Större företag ska lämna upplysning i förvaltningsberättelsen samt i not om förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust, eller i förekommande fall, beslut om dispositionen, se 5 kap. 35 § och 6 kap 2 § ÅRL.

Aktiebolag ska i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning enligt ÅRL 6 kap 2§ andra stycket. Rubrikerna nedan kan behöva anpassas för att överensstämma med balansräkningen.

Eget kapital ska i balansräkningen delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust enl 3 kap 10a§ ÅRL. Under bundet eget kapital ska följande poster tas upp: aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Rubriker nedan kan behöva anpassas för att stämma överens med balansräkningen. Exempel på egetkapitaltransaktioner förutom nedan angivna är återföring av fond för verkligt värde (ÅRL 4 kap. 14 d §), aktierelaterade ersättningar och utgivning av konvertibla skuldebrev.

Vid övergången till K3 ska ett större företag i egen not presentera en avstämning genom att specificera förändringar vilka har redovisats direkt mot eget kapital i ingångsbalansräkningen, se p 35.33A.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Ett större företag som är förstagångstillämpare ska i not presentera en avstämning genom att specificera förändringar vilka har korrigerats direkt mot eget kapital i ingångsbalansräkningen med varje korrigering på egen rad, se p. 35.33A.

Avstämningen ska innefatta förändringen av eget kapital enligt fastställd balansräkning från året före tidpunkten för övergång till utgående omräknad balansräkning för jämförelseåret.

Enligt 6 kap. 1 § andra stycket 6 ÅRL ska upplysning lämnas om antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna.

Enligt 6 kap. 1 § andra stycket 7 och 8 ÅRL ska samma upplysning lämnas om de egna aktier som har förvärvats eller överlåtits under räkenskapsåret. Enligt 6 kap. 1 § andra stycket 9 ÅRL ska upplysning lämnas om skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som skett under räkenskapsåret. För företag som inte är noterade är det ovanligt att inneha egna aktier.

I ett företag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europiska ekonomiska samarbetsområdet skall, enligt 6 kap. 2 a § ÅRL, det i förvaltningsberättelsen även lämnas upplysningar om:

1. det totala antalet aktier i företaget, antalet aktier av olika slag och, för varje aktieslag, vilka rättigheter aktierna ger i företaget,
2. begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordning,
3. direkta eller indirekta aktieinnehav i företaget, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i företaget,
4. anställdas aktieinnehav i företaget genom pensionsstiftelser eller liknande, om rösträtten för dessa aktier inte kan utövas direkt av de anställda,
5. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,
6. av företaget kända avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna,
7. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,
8. av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att företaget skall ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier,
9. väsentliga avtal som företaget är part i och som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över företaget förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande,
10. effekter av avtal som avses i punkt 9, dock inte när avtalen är av sådan art att ett offentliggörande sannolikt skulle skada företaget allvarligt och företaget inte uttryckligen är skyldigt att lämna ut sådana uppgifter på grund av andra rättsliga krav, och
11. sådana avtal mellan företaget och styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktier i företaget.

I enlighet med 5 kap. 17 § ÅRL ska upplysningar lämnas om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen.

Om företaget har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och riskerna eller fördelarna med arrangemangen är betydande ska, när uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att bedöma företagets ställning, uppgift lämnas om inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemanget. Större företag ska även lämna upplysning om den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget. Mindre företag behöver inte lämna uppgift om den ekonomiska inverkan arrangemang som inte redovisas i balansräkningen har på företaget. Bedömningen av om upplysningen behöver lämnas görs främst med hänsyn till det ekonomiska värdet ställt i relation till omfattningen av företagets arrangemang i övrigt.

Uppgifterna ska vara av sådan karaktär att de kan antas ha betydelse för möjligheten att fatta välgrundade beslut med avseende på företaget, t.ex. i samband med en investering.

Begreppet ansvarsförbindelse har ersatts av eventualförpliktelse. Ett företag ska inte redovisa en eventualförpliktelse som skuld eller avsättning i balansräkningen. Upplysning ska dock lämnas i not, se 5 kap. 15§ ÅRL samt p 21.16A. För större företag se även 21.17A.

En eventualförpliktelse är:

• En möjlig förpliktelse som till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller
• En befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Eventualförpliktelser är en sammanfattande beteckning för sådana garantier, ekonomiska åtaganden och eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen.

Om ett företag har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen ska det lämnas upplysning om summan av dessa, se 5 kap. 15§ ÅRL om eventualförpliktelser.

Om ett företag har garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger ska det lämna särskild upplysning om detta, se 5 kap. 16 § ÅRL

Upplysningarna enligt 5 kap 15§ ÅRL ska avse en uppskattning av förpliktelsernas finansiella effekt värderade enligt principerna i p 21.9-21.13 och ska avse eventualförpliktelsernas totalbelopp. Förpliktelsernas art och form behöver inte anges, se p 21.16A.

Upplysningar ska alltid lämnas om företaget har tecknat ett borgensåtagande eller liknande eller är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag även om sannolikheten för en reglering är ytterst liten.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Ett större företag ska lämna en beskrivning av karaktären på eventualtillgångar, om ett inflöde av resurser är sannolikt. Dessutom ska upplysning lämnas om företagets uppskattning av eventualtillgångarnas finansiella effekt, om det inte är praktiskt ogenomförbart och det kan göras utan oskälig kostnad. Om det är praktiskt ogenomförbart att lämna upplysning enligt ovan, ska detta anges. Se p. 21.18-21.20.

Större företag ska lämna upplysning om eventualtillgångar som är förknippade med offentliga bidrag, se p. 24.7.

Upplysning ska lämnas om exceptionella intäkter och kostnader enligt 5 kap 19 § ÅRL.

Om ett företag har haft intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek och förekomst, ska upplysning lämnas om arten och storleken av varje sådan intäkt eller kostnad.

Exceptionella intäkter eller kostnader är sådana intäkter och kostnader som på grund av sin storlek eller förekomst avviker markant från vad som normalt förekommer i företaget. De är ofta av engångskaraktär. Det är ovanligt att intäkter eller kostnader är exceptionella endast på grund av sin storlek. Upplysningar ska lämnas om enskilda intäkter och kostnader och får inte lämnas på aggregerad nivå. Exempel på när upplysningar kan behöva lämnas är vid:

• stora nedskrivningar av anläggningstillgångar eller återföring av tidigare nedskrivningar,
• omstruktureringar av ett företags verksamhet eller avveckling av en verksamhet, eller
• en uppgörelse i en rättstvist.

Om negativ goodwill har intäktsförts under räkenskapsåret, ska uppgift om beloppet lämnas se p19.28.

Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om

1. Fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2. Belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och

3. Belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts.

Se 5 kap. 12§ ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Följande upplysningar ska lämnas om pågående uppdrag:

a) Upparbetade intäkter.

b) Fakturerade belopp.

c) Av beställaren innehållna belopp (delfakturering enligt fastställd plan som beställaren innehåller enligt kontraktsvillkoren tills samtliga i kontraktet angivna villkor har uppfyllts eller fel åtgärdats, se p. 23.30).

Är upparbetad intäkt lägre än fakturerat belopp är det en skuld till beställare och en skuld redovisas.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade nedskrivningar.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade nedskrivningar.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade nedskrivningar.

Valfritt för mindre företag enl 6 kap. 1 § femte stycket ÅRL.

Enligt 6 kap. 1§ andra stycket 4 ska upplysning lämnas om företagets verksamhet inom forskning och utveckling. Upplysningen ska bestå av en översiktlig beskrivning av företagets forsknings- och utvecklingspolicy, inriktning och resursinsatser samt uppgift om verksamhetens andel av de totala rörelsekostnaderna och förändringarna under räkenskapsåret, om forsknings- och utvecklingsarbetet bedrivs i mer än ringa omfattning, se p. 3.9.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Tilläggsupplysningar ska beträffande vart och ett av de företag som övertagits genom en fusion lämnas om:

a) firma och organisationsnummer,

b) fusionsdag,

c) det belopp varmed det överlåtande företagets nettoomsättning och rörelseresultat ingår i det övertagande företagets resultaträkning för tiden före fusionens registrering,

d) den del av det överlåtande företagets nettoomsättning och rörelseresultat som inte redovisats i det övertagande företagets resultaträkning,

e) storleken av det överlåtande företagets tillgångar, skulder och obeskattade reserver omedelbart före överföringen till det övertagande företaget, redovisade i en sammandragen balansräkning.

Se BFNAR 2003:2 punkt 10 och BFNAR 1999:1 punkt 23.

Aktiebolag ska lämna förslag till disposition av företagets vinst eller förlust enligt 6 kap 2§ första stycket ÅRL.

Större företag ska även lämna denna upplysning i not (dvs både i förvaltningsberättelsen samt i egen not), se 5 kap. 35§ ÅRL. Förslaget till disposition beträffande företagets vinst eller förlust ska avse summan av fritt eget kapital, se p. 3.14.

Enligt 18 kap. 4 § ABL ska styrelsen avge ett motiverat yttrande om huruvida den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig.

Ett sådant yttrande kan skrivas i anslutning till den föreslagna resultatdispositionen i årsredovisningen. Om tillgångar eller skulder har värderats till verkligt värde enligt 4 kap. 14 a § ÅRL ska det i yttrandet också anges hur stor del av det egna kapitalet som beror på att en sådan värdering har tillämpats.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Större företag ska lämna upplysning om större belopp som ingår i posten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, se 3 kap 8 § ÅRL.

Enligt 2 kap. 5 § andra och tredje styckena i ÅRL ska årsredovisningen innehålla uppgifter om företagets namn, organisations- eller personnummer och säte. Om företaget är i likvidation ska detta anges.

Den finansiella rapporten ska, i förekommande fall, innehålla följande information:

a) Den tidigare namnet om företaget bytt namn under räkenskapsåret eller efter räkenskapsårets slut.

b) Huruvida den finansiella rapporten avser en koncern eller ett enskilt företag.

c) Balansdag och det räkenskapsår som den finansiella rapporten upprättas för (se försättsblad samt resultat- och balansräkning).

d) Redovisningsvaluta (se resultat- och balansräkning).

e) Den mätenhet med vilken beloppen är angivna i den finansiella rapporten (se resultat- och balansräkning).

Se p. 3.6.

Valfritt för mindre företag enl 6 kap 1 § femte stycket ÅRL.

Enligt 6 kap. 1 § andra stycket 3 ÅRL ska upplysning lämnas om företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Om så önskas, kan dessa upplysningar lämnas under en gemensam rubrik.

Upplysningarna ska avse dels vad som faktiskt är känt om framtiden, dels de förväntningar som finns och som är baserade på konkreta, kända förhållanden som berör företaget direkt eller indirekt. Upprättade planer och avtal är exempel på direkta förhållanden. Förändringar i marknaden, råvaruförsörjningen eller andra externa faktorer är exempel på indirekta förhållanden. Upplysningar om den förväntade framtida utvecklingen kan sammanfattas i en resultatprognos. Något krav på att lämna en sådan prognos finns dock inte. Det är normalt tillräckligt att redogöra för det närmaste räkenskapsårets förväntade utveckling. Kan utvecklingen förutses komma att förändras under nästföljande räkenskapsår bör upplysning lämnas även om detta.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar och korrigeringar av tidigare års avskrivningar till följd av nedskrivningar.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade uppskrivningar och korrigeringar av tidigare års avskrivningar till följd av nedskrivningar och uppskrivningar.

Enligt ÅRL 6 kap 10 §, första stycket, ska förvaltningsberättelsen för ett företag innehålla en hållbarhetsrapport om företaget uppfyller mer än ett av följande villkor:

1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,
2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor
3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de senaste två räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

Ovan gäller dock inte ett företag som är dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen. Upprättas inte någon hållbarhetsrapport ska upplysning om det lämnas samt även uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen, se not.

Istället för att upprätta hållbarhetsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen får ett företag, enligt ÅRL 6 kap 11 §, välja att upprätta rapporten som en handling som är skild från årsredovisningen, om detta görs ska upplysning lämnas i förvaltningsberättelsen om detta samt hänvisning till var hållbarhetsrapporten går att hitta (t.ex. med hänvisning till företagets webbplats). Enligt ÅRL 6 kap 12 § ska hållbarhetsrapporten inne de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelse av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska ange:

1. företagets affärsmodell,
2. den policy företaget tillämpar i frågorna, inklusive granskningsförfaranden som har genomförts,
3. resultatet av policyn,
4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, där det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser,
5. hur företaget hanterar riskerna, och
6. centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.

Rapporten ska även, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Om särskilda riktlinjer har tillämpats vid upprättandet av rapporten, ska det anges vilka dessa riktlinjer är. Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna ovan, ska skälen för detta tydligt anges.

Enligt ÅRL 6 kap 13 § behöver upplysningar om förestående utveckling eller frågor som är under förhandling inte tas in i hållbarhetsrapporten om det bedöms att ett offentliggörande skulle skada företagets marknadsposition allvarligt och utelämnandet inte hindrar förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat eller konsekvenserna av verksamheten.

Valfritt för mindre företag enligt 6 kap. 1§ femte stycket ÅRL.

Enligt 6 kap. 1 § fjärde stycket första meningen ÅRL ska ett företag lämna sådana icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställningen eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor.

Det avgörande är inte vilken bedömning företaget självt gör utan vad som är av betydelse för den finansiella rapportens intressenter. Omfattningen av uppgiftsskyldigheten får avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och vad som är relevant, varvid bl.a. företagets storlek och verksamhetens art bör tillmätas betydelse.

Exempel på upplysningar om personalfrågor som företaget kan vara skyldigt att lämna är information om åtgärder som företaget under året har vidtagit när det gäller jämställdhet, arbetsmiljö eller kompetensutveckling. Också resultat och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder på dessa områden kan vara aktuella att redovisa, om de är relevanta för verksamheten. Det kan handla om olika slag av statistik som har tagits fram vid utvärderingarna, såsom uppgift om personalomsättningen. Även information om företagets policy i fråga om anställnings- och arbetsvillkor kan falla in under upplysningskravet. Det kan exempelvis gälla förekomsten av kollektivavtal och liknande.

När det gäller vilken information som bör lämnas om miljöfrågor kan det ofta vara lämpligt att lämna kvantifierade uppgifter när det gäller t.ex. mål och resultat i fråga om utsläpp, avfall och energianvändning. Det finns inget generellt krav på att sifferupplysningar ska lämnas. Andra exempel på områden som kan omfattas är upplysningar om etiska riktlinjer som gäller i företaget eller andra sociala aspekter, såsom företagets verksamhet i tredje världen. Ytterligare exempel är olika slag av sociala aspekter när det gäller företagets val av samarbetspartners, kunder och leverantörer.

I ett aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska förvaltningsberättelsen, enligt 6 kap. 1 a § ÅRL, även innehålla:

1. de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen, och
2. styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma.

Informationen får lämnas i anslutning till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 40 eller 41 § ÅRL. I sådant fall skall förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där informationen har lämnats.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade uppskrivningar och korrigeringar av tidigare års avskrivningar till följd av nedskrivningar och uppskrivningar.

Det är endast större företag som behöver lämna kassaflödesanalys. För upprättande av kassaflödesanalys rekommenderas att använda särskild beräkningsmodell framtagen av KPMG. Uppgifterna matas med ledning av utdata från denna in manuellt i årsredovisningens kassaflödesanalys.

Enligt p. 8.2c ska tilläggsupplysningarna komma i den ordning de förekommer i den finansiella rapporten. Noterna till kassaflödesanalysen kommer därför efter noterna till balansräkningen.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade uppskrivningar och korrigeringar av tidigare års avskrivningar till följd av nedskrivningar och uppskrivningar.

Om nyttjandeperioden för immateriella anläggningstillgångar som utgörs av utgifter för företagets eget utvecklingsarbete inte kan fastställas med en rimlig grad av säkerhet ska perioden uppgå till fem år. Detsamma gäller i fråga om goodwill, se 4 kap. 4§ ÅRL.

Nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång som uppkommit till följd av avtalsenliga eller andra juridiska rättigheter får inte överstiga den period som omfattas av avtalet eller de juridiska rättigheterna.

Enligt 5 kap 9 § ÅRL ska ett företag som redovisar goodwill lämna upplysning om tillämpad avskrivningsperiod och skälen till denna.

Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter.

För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under omsättningstillgångar ska anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen, se 3 kap 4b § ÅRL.

Leasetagare

Det är tillåtet att redovisa ett leasingavtal som finansiellt i juridisk person. Eftersom detta kräver justeringar i inkomstdeklarationen är detta dock ovanligt.

Det är tillåtet att redovisa ett leasingavtal som finansiellt i juridisk person. Eftersom detta kräver justeringar i inkomstdeklarationen är detta dock ovanligt.

Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal.

I ett publikt företag ska vid tillämpning av 5 kap 40 § ÅRL samtliga personer i företagets ledning ingå i den grupp som avses i pt 1. Antal personer i gruppen ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna (upplysning behöver inte lämnas för arbetstagarrepresentanter) och den verkställande direktören.

I ett publikt företag ska upplysningar om pensioner och liknande förmåner även omfatta andra personer i företagets ledning. Antal personer som omfattas ska anges, se 5 kap 41 § ÅRL.

Uppgiften ska även lämnas för tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande direktörer samt för styrelsesuppleanter och vice verkställande direktörer, se 5 kap 42 § ÅRL.

Exempel på hur information om ersättningar och övriga förmåner under året kan ställas upp (hämtat från "Råd från börsen": Exempel på information rörande ersättningar):

I ett aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska förvaltningsberättelsen, enligt 6 kap. 1 a § ÅRL, även innehålla: 1. de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen, och 2. styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma. Informationen får lämnas i anslutning till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 40 § eller 41§ ÅRL. I sådant fall skall förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där informationen har lämnats.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Större företag ska lämna upplysning om sammansättningen av likvida medel, se p. 7.18. Upplysning ska också lämnas om likvida medel som är av betydande omfattning och inte är tillgängliga för användning för koncernens räkning samt skälen för detta, se p. 7.19

Företag som lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget eller i ett annat koncernföretag, ska lämna upplysning om detta. Detsamma gäller om företaget har ställt pant, andra säkerheter eller garantier eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör. Uppgift ska lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av ställda säkerheter, garantier eller andra ekonomiska åtaganden samt beloppet av de lån för vilka säkerhet ställts. Uppgift ska även lämnas om vilken anknytning till företaget befattningshavaren har, se 5 kap. 18 § och 32 § ÅRL. Om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det, ska en upplysning lämnas om detta.

Större företag ska dessutom lämna upplysning om:

1. lån som har lämnats till styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag.

2. panter, andra säkerheter eller garantiåtaganden som har ställts eller andra ekonomiska åtaganden som har gjorts till förmån för en sådan befattningshavare, och

3. lån till eller säkerhet som har ställts till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enl 21 kap 8 § ABL.

Låneutgifter ska redovisas i resultaträkningen det räkenskapsår de hänför sig till, om inte företaget väljer att räkna in låneutgifterna i anskaffningsvärdet enligt 4 kap. 3 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen per post, förenklat alternativ kan användas.

För varje skuldpost i balansräkningen ska anges den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen, se 5 kap. 31 § ÅRL.

Större företag ska ange det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar (beloppet enligt p. 8.10) för var och en av följande grupper: (se 5 kap 40 § ÅRL)

1. Styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare (endast ersättning som erhållits i egenskap av funktionär), och

2. Anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning (dvs. vinstandelar och bonus som avtalad rörlig ersättning som fastställs med utgångspunkt i exempelvis verksamhetens resultat eller omsättning) till styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt. Större företag ska lämna uppgift om det sammanlagda beloppet av kostnader och förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare.

Uppgiften ska även lämnas för tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör samt för styrelsesuppleanter och vice verkställande direktör, se 5 kap. 42 §§ ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen. Se p. 8.10-8.11.

Av räkenskapsårets personalkostnader ska följande belopp anges särskilt:

1. Löner och andra ersättningar, och

2. Sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader, se 5 kap. 39 § ÅRL.

Med löner och andra ersättningar avses:

a) Skattepliktiga ersättningar till anställda som har redovisats som kostnad under räkenskapsåret, och

b) Årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar, se p. 8.10.

Upplysningen avser de löner och ersättningar som kostnadsförts under räkenskapsåret. I begreppet ersättning ingår lön och arvode men också provision, bonus, semesterersättning och liknande.

Med sociala kostnader avses:

a) Årets arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen,

b) Allmän löneavgift enligt lagen om allmän löneavgift,

c) Årets sociala avgifter till följd av avtal,

d) Pensionskostnader, samt

e) Årets skatter på pensionskostnader och pensionsmedel.

Har företaget valt att redovisa både pension och särskild löneskatt i samma post i balansräkningen får den särskilda löneskatten ingå i förändringen av företagets avsättningar för pensionsförpliktelser, se p. 8.11. Årets skatter på pensionskostnader och pensionsmedel omfattar särskild löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt på pensionsmedel.

Större företag ska lämna uppgifter om det sammanlagda beloppet av kostnader och förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktörer eller motsvarande befattningshavare, se 5 kap. 41 § ÅRL.

1) Av företagets pensionskostnader avser xxx xxx (f.å. xxx xxx) företagets VD och styrelse. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till xxx xxx (f.å. xxx xxx).

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade uppskrivningar och korrigeringar av tidigare års avskrivningar till följd av nedskrivningar och uppskrivningar.

Enligt ÅRL behöver upplysningen om avskrivningstider endast lämnas för respektive post i balansräkningen. Om några materiella anläggningstillgångar har delats upp på komponenter kan, om man så önskar, ytterligare upplysning lämnas om avskrivningstid på respektive komponent lämnas. Exempelvis kan informationen utformas enligt nedan:

För vissa av de materiella anläggningstillgångarna [ange vilka] har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Huvudindelningen är XX och YY. XX består i sin tur av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioden på dessa komponenter har bedömts variera mellan X-X år. Komponenten YY bedöms ha en nyttjandeperiod på X år.

Om byggnader har komponentuppdelats kan, om man så önskar, informationen utformas enligt nedan:

Byggnaderna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består av flera komponenter vars nyttjandeperiod varierar.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:

• Stomme 100 år
• Stomkompletteringar, innerväggar mm 20-40 år
• Installationer; värme, el, VVS, ventilation mm 20-40 år
• Yttre ytskikt; fasader, yttertak mm 20-30 år
• Inre ytskikt, maskinell utrustning mm 10-15 år

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar, ackumulerade uppskrivningar och korrigeringar av tidigare års avskrivningar till följd av nedskrivningar och uppskrivningar.

Valfritt för mindre företag enligt 5 kap. 2 § ÅRL.

Enligt 5 kap. 47 § ÅRL ska större företag lämna uppgift om nettoomsättningens fördelning om företagets verksamhetsgrenar eller geografiska marknader avviker betydligt från varandra. Begreppen definieras i p. 8.17. Ändras indelningen i verksamhetsgrenar mellan åren ska upplysning lämnas om det och om effekterna av förändringen, se p. 8.17 andra stycket.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Ett större företag som är leasetagare ska lämna följande upplysningar om operationella leasingavtal:

a) Summan av framtida minimileaseavgifter per balansdagen avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal

a. inom ett år,

b. senare än ett år men inom fem år, och

c. senare än fem år.

b) Summan av räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter.

c) En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal, se p. 20.14.

Den allmänna beskrivningen kan t.ex. innehålla uppgift om

• variabla avgifter,

• villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet,

• förekomsten av indexklausuler i avtalet,

• vidareuthyrning, och

• eventuella restriktioner enligt avtalet.

Leasingavgifterna får också fördelas på annat systematiskt sätt om det bättre återspeglar hur de ekonomiska fördelar som hänförs till objektet minskar över tiden.

Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive första förhöjd hyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som intäkt linjärt över leasingperioden.

Leasingavgifterna får också fördelas på ett annat systematiskt sätt om det bättre återspeglar leasetagarens ekonomiska nytta under perioden oavsett om avgifterna fördelas på annat sätt eller om avgifterna är upplagda på ett sådant sätt att de endast ökar i takt med förväntad inflation i syfte att kompensera leasegivarens förväntade kostnadsökningar.

Notupplysningen är inte obligatorisk.

Enligt 5 kap. 20§ ÅRL ska medelantalet av de personer som varit anställda under räkenskapsåret anges.

Upplysningen ska beräknas enligt BFNAR 2006:11 Gränsvärden, se punkt 8.6B.

För poster i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i annan valuta än företagets redovisningsvaluta ska det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till redovisningsvalutan, se punkt 8.3A.

Monetära poster i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster räknas inte om utan redovisas till kursen vid anskaffningstillfället.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Större företag ska lämna upplysning om fördelning mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Fördelning bland styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig.

Upplysningarna ska avse förhållandena på balansdagen, se 5 kap. 38 § ÅRL.

En verkställande direktör som även är styrelseledamot ska ingå både i gruppen styrelseledamöter och i gruppen övriga befattningshavare, se p. 8.9.

Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges, se 5 kap. 4 § ÅRL. Upplysningar ska lämnas om vilka redovisningsprinciper som valts och som är relevanta för förståelsen av den finansiella rapporten, se p. 8.3. Om avvikelse gjorts från grundläggande principer i 2 kap. 4 § ÅRL ska skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på företagets ställning och resultat lämnas i en not.

Om ett företag har bytt redovisningsprincip ska upplysning lämnas om hur bytet har redovisats (se p. 10.4). Se även p. 10.6.

Om ett företag har ändrat uppskattning och bedömning ska upplysning lämnas om hur effekten redovisats (effekten ska redovisas framåtriktat). Se även p. 10.8-10.9 samt för större företag även p. 10.10.

Om ett större företag har rättat ett fel ska upplysning lämnas enligt p. 10.13.

Notupplysningen är inte obligatorisk enligt K3 eller ÅRL.

Notupplysningen är inte obligatorisk enligt K3 eller ÅRL.

Notupplysningen är inte obligatorisk enligt K3 eller ÅRL.

I posten redovisas utdelning (finansiell anläggningstillgång som inte är dotterföretag eller intresseföretag), ränteintäkter, realisationsresultat, nedskrivningar och återföring av nedskrivningar.

Enl ÅRLs resultaträkningsschema ska poster som avser koncernföretag särredovisas. Detta kan alternativt ske öppet i resultaträkningen. Någon ytterligare specifikation är inte obligatorisk.

I posten redovisas räntekostnader och kursdifferenser på finansiella skulder.

Enl ÅRLs resultaträkningsschema ska poster som avser koncernföretag särredovisas. Detta kan alternativt ske öppet i resultaträkningen.

I posten redovisas utdelning från korta placeringar, ränteintäkter, kursdifferenser, realisationsresultat och återföring av nedskrivningar. Enl ÅRLs resultaträkningsschema ska poster som avser koncernföretag särredovisas. Detta kan alternativt ske öppet i resultaträkningen.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

En större företag ska presentera en avstämning av hur väsentliga poster har påverkat sambandet mellan räkenskapsårets skattekostnad/ intäkt och redovisat resultat före skatt. Av avstämningen ska framgå hur skattesatserna beräknats, se p. 29.36.

Avstämningen kan göras enligt ett eller båda följande alternativ:

a) En avstämning mellan redovisat resultat före skatt multiplicerat med gällande skattesatser och räkenskapsårets skattekostnad/skatteintäkt.

b) En avstämning mellan den gällande skattesatsen och den genomsnittliga effektiva skattesatsen.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Ett större företag ska lämna följande upplysningar om pågående uppdrag:

a) Upparbetade intäkter.

b) Fakturerade belopp.

c) Av beställaren innehållna belopp (delfakturering enligt fastställd plan som beställaren innehåller enligt kontraktsvillkoren tills samtliga i kontraktet angivna villkor har uppfyllts eller fel åtgärdats, se p. 23.30.)

Är upparbetad intäkt högre än fakturerat belopp är det fordran på beställare och en fordran redovisas.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Justerat eget kapital och årets resultat behöver inte anges för gemensamt styrda företag som redovisas med kapitalandelsmetoden i en av moderföretaget upprättad koncernredovisning eller en överordnad koncernredovisning enligt 7 kap. 2 § ÅRL. Vidare behöver inte uppgift lämnas för företag som ägs till mindre än 50% och som inte offentliggör sin balansräkning, se 5 kap. 30 § fjärde stycket ÅRL. Kravet i p. 15.15 gäller större företag och uppfylls genom att ägarföretagets andel av årets resultat anges i tabellen.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Vilka upplysningar som ska lämnas om innehav i koncernföretag framgår av 5 kap. 29 § ÅRL. I vissa fall får upplysningar utelämnas, se 5 kap. 30 § ÅRL.

Enligt 5 kap. 30 § ÅRL får uppgift om eget kapital och resultat utelämnas om,

1. det andra företagets eget kapital och det företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Om ett företag har ställt säkerheter, ska upplysningar lämnas om säkerheternas omfattning, art och form, se 5 kap. 14§ ÅRL.

Mindre företag kan använda förenklat alternativ för upplysningen.

Större företag ska också lämna upplysning om vilka poster i balansräkningen t.ex. obligationslån, skulder till kreditinstitut etc eller noter som säkerheten avser, se 5 kap. 46§ ÅRL.

Om ett företag har ställt säkerheter till förmån för koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger ska det lämna särskild upplysning om detta, se 5 kap. 16 § ÅRL.

Upplysningen beträffande omfattningen av ställda säkerheter ska när det gäller panter avse deras redovisade värde och när det gäller inteckningar, de nominella beloppen av de överlämnade säkerheterna, se p 8.6A.

Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet till andra poster antingen under posten där den tas upp eller i en not, se 3 kap 4 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag enligt 6 kap. 1§ femte stycket ÅRL.

Enligt 6 kap. 1 § fjärde stycket ÅRL ska företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken alltid lämna upplysning om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Ett större företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken ska i

förvaltningsberättelsen lämna upplysning om:

a) att sådan verksamhet bedrivs,

b) vilken verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig.

c) tillstånd eller godkänd anmälan ännu inte finns och anledningen till det, samt

d) hur beroende företaget är av den tillstånds- respektive anmälningspliktiga verksamheten.

Förelägganden enligt miljöbalken som är väsentliga för företaget ska kommenteras, se p. 3.12.

Om tillstånd eller godkänd anmälan ännu inte finns, ska företaget kommentera detta. Företaget ska vidare ange hur beroende det är av den tillstånds- respektive anmälningspliktiga verksamheten. Detta kan t.ex. ske genom en uppgift om hur stor andel av nettoomsättningen eller produktionen som omfattar sådan verksamhet. Har företaget flera tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter kan de redovisas sammanställda på lämpligt sätt. Härutöver kan det många gånger vara lämpligt att lämna upplysningar om t.ex. indirekt miljöpåverkan och miljöpåverkande verksamhet vid utländska

anläggningar.

Ett större företag som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken ska lämna upplysning om:

a) påverkan på miljön i huvudsak sker genom utsläpp till luft, vatten eller mark eller genom avfall eller buller, och

b) tillstånd som är väsentliga för företaget behöver förnyas eller revideras det kommande räkenskapsåret och anledningen till det.

Se p. 3.13. Kravet på upplysningar i förvaltningsberättelsen påverkas inte av att företaget också lämnar information om verksamhetens miljöpåverkan på annat sätt, t.ex. i en miljörapport enligt miljöbalken, i bilagor till årsredovisningen eller i en separat miljöredovisning. Kopplingen till miljöbalkens regler om tillstånds- och anmälningsplikt innebär att upplysningskravet endast gäller för verksamhet i Sverige. Det förutsätts att företaget lämnar en redovisning av miljörelaterad information som har direkt eller indirekt betydelse för dess finansiella utvecklingsmöjligheter. Upplysningsskyldigheten är dock begränsad till den miljöpåverkan som produktionsprocessen ger upphov till.

Upplysningar ska lämnas av större företag och i vissa fall också av publika aktiebolag som är mindre företag om transaktionen genomförts med någon som har betydande aktieinnehav i företaget eller är styrelseledamot i företaget.

I enlighet med 5 kap. 23 § ÅRL ska större företag lämna upplysningar om betydande transaktioner som på andra än marknadsmässiga villkor har genomförts med närstående enligt definitionen i 1 kap 8-9 § ÅRL.

Publika aktiebolag som är mindre företag ska lämna upplysning om betydande transaktioner som på andra än marknadsmässiga villkor har ingåtts med:

1. En aktieägare med ett betydande aktieinnehav i företaget, eller
2. En styrelseledamot i företaget.

Upplysningar enligt 5 kap. 23 § ÅRL behöver inte lämnas om transaktioner som har ingåtts:

1. Mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller
2. Mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern.

Ett större företag i en koncern ska dock lämna upplysningar om andra koncerninterna transaktioner på annan plats i årsredovisningen i enlighet med ÅRL, bl.a. om koncerninterna köp och försäljningar enligt 5 kap. 28 § ÅRL.

De upplysningar som lämnas ska enligt 5 kap. 24 § ÅRL omfatta:

1. Uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transaktionerna omfattar,

2. Uppgift om vilket slags närståendeförhållande som föreligger, och

3. Andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning.

Uppgift om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om de avser samma typ av transaktioner och uppgift om de enskilda transaktionerna inte är nödvändig för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Större företag ska lämna upplysning om större belopp som ingår i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, se 3 kap. 8 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen, se 5 kap 36 § ÅRL.

Upplysning ska lämnas om väsentliga temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra outnyttjade skatteavdrag, inklusive belopp som påverkar den uppskjutna skattefordran eller uppskjutna skatteskulden, se p. 29.35.

Upplysning ska lämnas som gör det möjligt för användare av den finansiella rapporten att utvärdera karaktären på och den finansiella effekten av aktuell skatt och uppskjuten skatt till följd av redovisade transaktioner och andra händelser. Ett exempel är en upplysning om att det finns underskott som endast kan nyttjas mot vissa slag av framtida vinster, se p. 29.34.

Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om

1. Fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2. Belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt,

3. Belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts, och

4. Det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Se 5 kap. 11§ ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Ett större företag ska lämna upplysningar om förvaltningsfastigheter, åtminstone på aggregerad nivå, se p. 16.4.

Upplysning ska lämnas om redovisat respektive verkligt värde. Upplysning om verkligt värde avseende fastighet som inte är förvaltningsfastighet, men som byggs om eller exploateras för framtida användning som förvaltningsfastighet, lämnas först när arbetet är slutfört och fastigheten har övergått till att vara en förvaltningsfastighet. Är det fråga om förvaltningsfastighet som byggs om för att också efter ombyggnaden användas som förvaltningsfastighet ska upplysning lämnas om verkligt värde.

Valfritt för mindre företag enl 6 kap. 1 § femte stycket ÅRL.

Upplysning ska lämnas om företagets filialer i utlandet, se 6 kap. 1 § andra stycket ÅRL.

Enligt 6 kap. 1 § första stycket ÅRL ska förvaltningsberättelsen innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för att förstå den finansiella rapporten ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av den finansiella rapporten. Även om tyngdpunkten ska läggas på det gångna räkenskapsåret bör översikten utformas så att utvecklingen över en längre tid (normalt fyra till fem år) framgår. Omfattningen och utformningen av en sådan översikt ska anpassas till företagets historia, storlek och komplexitet och kan lämnas i verbal form eller med nyckeltal.

Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut- principen [Alt. (eller) vägda genomsnittspriser]. I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick.

I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och de indirekta kostnader som utgör mer än en oväsentlig del av den sammanlagda utgiften för tillverkningen [eller uppgår till mer än ett oväsentligt belopp]. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en omsättningstillgång med stöd av 4 kap. 9 § andra stycket ÅRL ska företaget lämna upplysning om det inräknade beloppet, se 5 kap. 26 § första stycket ÅRL.

Om en omsättningstillgång varit föremål för värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska ett större företag lämna upplysning om detta med angivande av justeringens storlek, se 5 kap. 26 § andra stycket ÅRL.

Om anskaffningsvärdet väsentligt avviker från varulagrets nettoförsäljningsvärde (försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad) på balansdagen ska skillnadsbeloppet anges i not med fördelning på de poster som är upptagna i balansräkningen, se 5 kap. 26 § tredje stycket ÅRL.

Enligt 6 kap. 1 § andra stycket 1 ÅRL ska upplysningar lämnas om sådana förhållanden som inte redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för att bedöma utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. Om så önskas kan upplysningarna lämnas under andra rubriker.

Enligt punkt 3.7 ska upplysning lämnas om:

• viktiga externa faktorer som påverkat företagets ställning och resultat. Detta kan t.ex. vara faktorer avseende marknaden, råvaruförsörjningen samt räntor och valutakurser (3.7 c).
• speciella omständigheter som i särskild grad berör företaget. Det kan t.ex. vara leasing av anläggningstillgångar, offentliga bidrag samt förekomsten av fordringar och skulder i utländsk valuta (3.7 d).

Kommanditbolag ska dessutom lämna upplysning om vem/vilka som är komplementärer i företaget (3.7 f).

Om det föreligger eller förutses händelser eller förhållanden som medför betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten ska större företag lämna upplysning om skälen för tvivlen, se p. 2.2 och 3.8.

Om en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § ABL har upprättats eller om företaget är skyldigt att upprätta en sådan, måste upplysning om detta lämnas i förvaltningsberättelsen, se p. 3.11.

Upplysning om villkorlig återbetalningsskyldighet för aktieägartillskott är inte obligatoriskt enligt K3.

Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse after räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balans- eller resultaträkningen så ska upplysning lämnas om dessa. Upplysningarna ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna, se 5 kap. 22§ ÅRL. Om den ekonomiska effekten inte kan uppskattas, ska detta anges, se p 32.4.

I kapitel 32 finns ett antal exempel som normalt leder till att upplysning ska lämnas (se nedan). Upplysningen ska spegla information som blir känd efter balansdagen men innan den finansiella rapporten avges.

• Ett betydande rörelseförvärv eller en avyttring av ett viktigare dotterföretag.
• Offentliggörande av en plan att avveckla en verksamhet.
• Betydande inköp av tillgångar, avyttringar eller planerade avyttringar av tillgångar eller expropriation av betydande tillgångar.
• En viktig produktionsanläggning förstörs.
• En omfattande omstrukturering meddelas, eller påbörjas.
• Emission eller återköp av företagets skulder eller egetkapitalinstrument.
• Onormalt stora förändringar av priset på tillgångar eller i valutakurser.
• Förändringar i skattesatser eller skattelagar som är beslutade eller i praktiken beslutade och som har betydande inverkan på aktuell skatt eller uppskjuten skatt.
• Betydande åtaganden som ingås, t.ex. genom att utfästa betydande garantier.
• Betydande rättstvist som påbörjas enbart på grund av händelser som inträffat efter balansdagen.

Enligt 6 kap. 1 § andra stycket 2 ÅRL ska upplysningar lämnas om sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång presenteras i not, se 5 kap. 22§ ÅRL.

Enligt punkt 3.7 b ska upplysning lämnas om viktiga förändringar i verksamheten. Det kan t.ex. vara köp och försäljning av dotterföretag, etablering och försäljning eller nedläggning av betydande tillgångar, rörelse- eller produktgrenar, ingångna avtal som har en väsentlig påverkan på verksamheten och större investeringar.

Upplysningar behöver inte lämnas om planerade förändringar om det inte finns något definitivt beslut från företagets sida.

Detsamma gäller om t.ex. ett anbud lämnats men osäkerhet råder om affären kommer till stånd.

Vid fusion ska större företag lämna upplysning enligt BFNAR 2003:2 samt BFNAR 1999:1.

Har företaget genomfört en riktad emission ska upplysning lämnas enligt 16 kap. 10 § ABL.

Valfritt för mindre företag enl 6 kap. 1 § femte stycket ÅRL.

Enligt 6 kap. 1 § andra stycket 3 ÅRL ska upplysning lämnas om företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Om så önskas, kan dessa upplysningar lämnas under en gemensam rubrik.

Upplysningen om väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer kan handla om osäkerhet kring prisutvecklingen för eller tillgången till en råvara som företaget är beroende av eller om valutans utveckling i ett för företaget viktigt exportland. Vilka risker och osäkerhetsfaktorer som ska anses väsentliga för företaget får bedömas från fall till fall och med beaktande av i vilken utsträckning risken eller osäkerheten kan antas få effekt på företagets verksamhet, ställning och resultat. Sådana faktorer som har varit centrala vid bedömningen av företagets förväntade utveckling ska alltid tas upp.

Se 5 kap. 8 § ÅRL, för större företag se även 5 kap. 25 § ÅRL.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysning om ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade uppskrivningar.

Valfritt för mindre företag att lämna upplysningen.

Större företag ska i balansräkningen eller i en not specificera större avsättningar som har tagits upp under posten Övriga avsättningar i balansräkningen, se 3 kap. 10 § ÅRL.

Notupplysningen som specificerar övriga rörelseintäkter är inte obligatorisk enligt K3 eller ÅRL. Större företag ska lämna upplysning om karaktären och omfattningen av offentliga bidrag som har redovisats i resultaträkningen, se p. 24.7.

Notupplysningen är inte obligatorisk enligt K3 eller ÅRL.