Blankett N9 - Skatteverkets upplysningar

Vilka företag ska lämna N9?

Ett företag som gör avdrag för ett negativt räntenetto enligt EBITDA-regeln ska bifoga bilagan till sin inkomstdeklaration. Detsamma gäller företag som:

• gör avdrag för kvarstående negativa räntenetton från tidigare år,
• gör avdrag för ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat koncernföretag, eller överför ett negativt räntenetto till ett annat koncernföretag (s.k. koncernutjämning).

Ett företag som gör avdrag för ett negativt räntenetto enligt förenklingsregeln ska bifoga bilagan till sin inkomstdeklaration om någon av följande förutsättningar är uppfyllda:

• företaget ingår i en intressegemenskap, eller
• företagets negativa räntenetto överstiger fem miljoner kronor.

Det är alltså bara företag som tillämpar förenklingsregeln, har ett negativt räntenetto som understiger fem miljoner kronor och inte ingår i en intressegemenskap, som inte ska bifoga bilagan till sin inkomstdeklaration.

Svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under hela beskattningsåret bara har ägts av fysiska personer ska inte lämna bilagan.

A. Beräkning av ränteutgifter som ska ingå i räntenettot (fylls alltid i)

Avsnittet utgör endast en beräkning av vilka ränteutgifter som ska ingå i räntenettot. Är en post inte avdragsgill måste korrigering dessutom göras i inkomstdeklarationens skattemässiga justeringar.

A.1-2

Ränteutgifter och liknande resultatposter som redovisats i INK2 punkt 3.18, INK4 punkt 3.16 eller i INK3 punkt 6.15 (belopp i vänsterkolumnen). Ränta som har betalats till företag i intressegemenskap undantas i punkt 1 och anges i punkt 2. Med intressegemenskap i punkt 1-2 avses sådan som framgår av 24 kap. 16 § inkomstskattelagen.

A.3

Inte avdragsgilla ränteutgifter på skulder till företag i vissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner enligt Inkomstskattelagen, 24 kap. 15 a – b §§ IL.

A.4

Inte avdragsgilla ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer enligt bestämmelserna i 24 kap. 15 a-e §§ inkomstskattelagen.

A.5

Inte avdragsgilla ränteutgifter på vissa skulder i intressegemenskap enligt bestämmelserna i 24 kap. 16-20 §§ inkomstskattelagen.

A.6

Valutakursförluster som inte räknas som ränta enligt bestämmelserna i 24 kap. 4 § inkomstskattelagen.

A.7

Övrigt som ingår i punkt 1-2 men som inte räknas som ränteutgifter som ska ingå i räntenettot och som inte redan korrigerats för vid punkt 3-5, till exempel ränteutgifter på skattekontot och räntedel på pensionsskuld.

A.8

Den del av avgiften vid finansiella leasingavtal som i förekommande fall ska räknas som ränta enligt bestämmelserna i 24 a kap. Inkomstskattelagen.

A.9

Utgifter som räknas som ränta men som inte redovisats vid punkt 1-2, till exempel ränta aktiverad på tillgångar och sådana förluster på derivat som ska räknas som ränta.

B. Ränteinkomster och beräkning av räntenetto (fylls alltid i)

Avsnittet utgör endast en beräkning av vilka ränteinkomster som ska ingå i räntenettot samt summa positivt eller negativt räntenetto. Är en post inte skattepliktig måste korrigering dessutom göras i inkomstdeklarationens skattemässiga justeringar.

B.1

Ränteinkomster och liknande resultatposter som redovisats i INK2 punkt 3.16, INK4 punkt 3.14 eller i INK3 punkt 6.13 (belopp i vänsterkolumnen).

B.2-3

Information om vad som ska dras ifrån respektive läggas till redovisade ränteinkomster kan i relevanta delar hämtas från upplysningarna till avsnitt A.

C. Koncernutjämning av räntenetto

Avsnittet fylls i vid koncernutjämning av räntenetto enligt bestämmelserna i 24 kap. 28-29 §§ inkomstskattelagen. Företag med positivt räntenetto ska fylla i punkterna 1-3 samt uppgifter om övertaget negativt räntenetto från koncernföretag. Företag med ett negativt räntenetto ska fylla i punkterna 4-6.

C.2

Om minst ett företag inom en intressegemenskap tillämpar förenklingsregeln istället för EBITDA-regeln - ska avdrag enligt denna punkt ingå i avdragsramen högst 5 miljoner kronor för en intressegemenskap. För mer information om förenklingsregeln, se upplysningar till avsnitt F.

D. Beräkning av avdragsunderlag och avdragsutrymme (EBITDA-regeln)

Företaget ska fylla i avsnittet om EBITDA-regeln tillämpas istället för förenklingsregeln i 24 kap. 24 § 2 st. inkomstskattelagen.

D.1

Resultatet enligt denna punkt är resultatet efter alla skattemässiga justeringar enligt inkomstskattelagen förutom eventuell avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 kap. 24 § inkomstskattelagen och avdrag för kvarstående negativa räntenetton i 26 § samt avdrag för periodiseringsfond. Hänsyn ska således bl.a. tas till koncernutjämning i 28 §.

D.2

Underskottet som i förekommande fall ska öka resultatet kan högst utgöras av det avdragsgilla underskottet enligt 40 kap. 2 § inkomstskattelagen. Hänsyn måste således tas till bl.a. belopps- och koncernbidragsspärrar. Resultatet ska heller inte ökas med mer än negativt belopp i punkt 1.

D.3

Resultatet ska ökas med gjorda årliga värdeminskningsavdrag och liknande avdrag enligt bestämmelserna 18 kap. 3 §, 19 kap. 4, 7, 26 §§ och 28 § 2 st. samt 20 kap. 4, 7 och 17 §§ inkomstskattelagen.

D.4

Ekonomiska föreningar ska öka resultatet med avdrag för s.k. insatsutdelning som gjorts enligt 39 kap. 23 § inkomstskattelagen. Vidare ska investmentföretag öka resultatet med avdrag för sådan vidareutdelad mottagen utdelning som investmentföretaget har dragit av enligt 39 kap. 14 § inkomstskattelagen.

D.5

Resultatet ska ökas med negativt räntenetto som hämtas från punkt B.6 eller i de fall koncernutjämning skett punkt C.6.

D.6

Resultatet ska minskas med positivt räntenetto som hämtas från punkt B.5 eller i de fall koncernutjämning skett punkt C.3.

D.7

Resultatet ska minskas med bruttobelopp av redovisat överskott från handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Kvittning mot eventuellt underskott från ett annat handelsbolag ska inte göras.

D.9

Ekonomiska föreningar ska minska resultatet med mottagna utdelningar som ska tas upp, dock inte med mer än lämnad utdelning som dragits av för samma beskattningsår. Vidare ska investmentföretag minska resultatet med mottagen utdelning som investmentföretaget skulle ha tagit upp om det hade varit ett företag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 32 § inkomstskattelagen, dock inte med mer än det belopp som har dragits av för utdelning.

E. Avdrag för årets negativa räntenetto och kvarstående negativa räntenetton

I detta avsnitt beräknar företag sitt skattemässiga avdrag för årets negativa räntenetto. Oavsett om ett företag har positivt eller negativt räntenetto beräknas här även avdrag för kvarstående negativa räntenetton från tidigare år.

E.1

Årets negativa räntenetto hämtas från punkt B.6 eller i de fall koncernutjämning skett punkt C.6

E.2

Avdrag kan göras med högst det lägsta av negativt räntenetto i punkt 1 och avdragsutrymmet i punkt D.11, alternativt begränsning enligt förenklingsregeln i 24 kap. 24 § 2 st. inkomstskattelagen.

E.3

Avdrag kan göras med sammanlagt kvarstående negativt räntenetto från tidigare år, dock högst avdragsutrymmet i punkt D.11 minus avdrag för årets negativa räntenetto i punkt 2. F. Förenklingsregeln för företag i intressegemenskap Om minst ett företag inom en intressegemenskap enligt definitionen i 24 kap. 22 § inkomstskattelagen tillämpar förenklingsregeln enligt 24 kap. 24 § 2 st. samma lag vid begärt avdrag för årets negativa räntenetto - ska begärt avdrag anges i detta avsnitt för samtliga företag inom intressegemenskapen. Med begärt avdrag avses belopp från punkt E.2 samt C.2 från respektive företags bilaga N9

E.6

Företag som enligt 40 kap. 19 a § IL ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott ska i vissa fall även minska avdraget för årets negativa räntenetto enligt 24 kap. 25 a § IL. Sådan minskning ska göras om företaget helt eller delvis inte får dra av koncernbidragsspärrat underskott som kvarstår från tidigare beskattningsår, endast delvis får dra av ett negativt räntenetto enligt EBITDA-regeln och tar emot koncernbidrag som inte ska räknas med i ett överskott beräknat enligt 40 kap. 18 – 19 §§ IL (koncernbidragsspärren).

Minskningen av avdraget för årets negativa räntenetto ska beräknas enligt 24 kap. 25 a – 25 b §§ IL och 40 kap. 19 c – 19 d §§ IL.

G. Uppgifter om kvarstående negativa räntenetton (frivillig uppgift)

Beräkning av beskattningsårets kvarstående negativa räntenetto.

Avsnittet kan användas för att beräkna storleken på beskattningsårets kvarstående negativa räntenetto. Rätten till avdrag ett senare år för årets negativa räntenetto som inte dragits av i sin helhet gäller endast vid tillämpningen av EBITDA-regeln där avdragsunderlaget beräknas i avsnitt D. Kravet på att EBITDA-regeln ska ha tillämpats gäller såväl beskattningsåret där det negativa räntenettot inte drogs av i sin helhet samt det beskattningsår avdraget utnyttjas.

Specifikation av kvarstående negativa räntenetton

Avsnittet kan användas som en specifikation av kvarstående negativa räntenetton. Ett kvarstående belopp flyttas nedåt i specifikationen varje beskattningsår det inte utnyttjas som avdrag tills det förfaller tidsmässigt.

Avdrag för ett kvarstående negativt räntenetto måste göras inom sex år efter det beskattningsår då det kvarstående negativa räntenettot uppkom. Ett tidigare uppkommet kvarstående negativt räntenetto ska dras av före ett senare. Vid vissa ägarförändringar upphör rätten att utnyttja avdraget enligt 24 kap. 27 § inkomstskattelagen. Detsamma gäller vid vissa fusioner och fissioner enligt 37 kap. 26 a §.

Relaterade avsnitt