Räkenskapsinformation - vad behöver du lagra och hur?

Enligt Bokföringslagen ska ett företag bevara all räkenskapsinformation i 7 år, efter det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Förutom själva räkenskapsinformationen ingår här även utrustning och system som behövs för att presentera den sparade informationen.

Det kan finnas vissa undantag som gör att det är aktuellt med längre arkiveringstid än 7 år, till exempel arkivering av avtal som sträcker sig längre än ett räkenskapsår. Då räknas arkiveringstiden 7 år efter det sista året som avtalet gällde för. Det kan också vara så att vissa lagar och regelverk gör att arkiveringstiden förlängs. När det gäller rapporter för One Stop Shop (OSS) ska till exempel underlagen som ligger till grund för rapporterna lagras i 10 år efter utgången av det år då transaktionen som underlaget gäller genomfördes.

För mer konkret information om hur du kan arbeta smart, effektivt och hållbart i Visma Administration 2000 när det kommer till lagring av räkenskapsinformation, se avsnittet Lagring av information i Visma Administration 2000.

Vill du läsa mer kring det här ämnet kan du göra det via nedanstånde länkar:

Digital bokföring vs. papper - spara tid och slipp onödiga utskrifter

Mer digital i Visma Administration

Vad är räkenskaps-
information?

Till räkenskapsinformation räknas verifikationer såsom kvitton, fakturor, låneavier, bankinsättningsuppgifter, avtal (t ex hyresavtal) med mera. I regel ska alla mottagna uppgifter användas som verifikationer, även om du bara tar emot enstaka uppgifter och själv kompletterar med egna uppgifter för att uppfylla de krav på en verifikations innehåll som anges i bokföringslagen.

En följesedel kan till exempel bli en del av en verifikation om det är så att fakturan/kvittot inte innehåller de obligatoriska uppgifterna, men följesedeln gör det. Årsbokslut, årsredovisning och förenklat årsbokslut utgör också räkenskapsinformation, likaså behandlingshistorik och systemdokumentation.

Hur ska den lagras?

Räkenskapsinformationen ska lagras varaktigt och lätt åtkomligt i Sverige och får inte försvinna eller blir oläslig. Det senare kan innebära att du kan behöva ta kopior av till exempel kvitton.

Informationen ska lagras på ett sätt som ger ett giltigt skydd ur brand- och säkerhetssynpunkt. När det gäller lagring av digital information är det viktigt att du regelbundet tar säkerhetskopior.

Du får dock inte glömma att det är den som är bokföringsskyldig som är ansvarig för att arkivering av räkenskapsinformation sköts enligt lagen och att informationen kan tas fram vid behov. Du kan avtala med någon annan part om att sköta arkiveringen, men det befriar inte dig från ansvaret. Du måste alltid försäkra dig om att reglerna kring arkivering följs och att du kan få tillgång till all räkenskapsinformation under hela arkiveringstiden.

Ska den sparas elektroniskt eller på papper?

För att avgöra om räkenskapsinformationen ska sparas på papper eller elektroniskt (t ex pdf), skiljer man på om informationen skapats av företaget eller skickats till företaget.

Information som skapas av företaget

Räkenskapsinformation ska lagras i den form det är tänkt att den ska presenteras i bokföringen. Det vill säga jobbar du digitalt i ditt program, så ska informationen också sparas digitalt. Skriver du ut och sparar informationen i en pärm ska den sparas på papper.

Hur du ska lagra din räkenskapsinformation avgörs alltså inte av på vilket sätt du skickar informationen till dina kunder. Om du exempelvis skickar e-fakturor till dina kunder, skriver ut dom och presenterar dem i pappersformat i bokföringen så ska fakturorna lagras i pappersform.

När det gäller den information och de dokument du själv skapar, kan du alltså själv avgöra hur de ska arkiveras. Du sparar både tid och gynnar miljön om du gör det digitala valet!

 

Information som skickas till företaget

Räkenskapsinformation som skickas till ditt företag ska sparas i sin ursprungliga form, det vill säga på det sätt som du (eller den som tog emot information för företagets räkning) tog emot originalet.

  • Tar du emot informationen till företaget elektroniskt (t ex pdf eller e-faktura) så ska den sparas i elektronisk form.

  • Tar du emot informationen i form av ett fysiskt föremål, till exempel USB, måste det fysiska föremålet sparas.

  • Tar du emot informationen i pappersformat ska det sparas på papper.

  • Tar du emot underlag både elektroniskt och i pappersformat i nära anslutning till varandra, ska det sparas i det format det presenteras i bokföringen.

Byta från ett format till ett annat

Att konvertera från pappersformat till ett digitalt format (eller tvärtom vid behov) är i regel tillåtet, så länge väsentlig information inte förändras eller försvinner.

Om du får fakturor och andra dokument i pappersformat och sedan scannar in dessa eller om du får information elektroniskt och väljer att skriva ut dem, så ska originalet (så som det kom till företaget) sparas i 3 år och kopian i 7 år. Informationen måste vara läsbar under hela arkiveringstiden.

Systemdokumentation

Oavsett om du använder ett molnbaserat eller lokalt installerat program så ska det finnas en systemdokumentation över ditt program. Systemdokumentation ska omfatta beskrivningar, instruktioner och annan dokumentation som gör det möjligt att förstå hur programmet är uppbyggt och hur du arbetar med det.

När det gäller systemdokumentation för Visma Administration 2000 kan du ta hjälp av den skrivna hjälpen för att få information om hur ditt program fungerar.

I systemdokumentationen är det inte bara sådant som rör själva programmet som ska redovisas, utan även uppgifter som till exempel hur räkenskapsinformationen arkiveras, om särskilda konton används eller hur arbetsfördelningen ser ut mellan dig och din eventuella redovisningsbyrå.

Exempel på information som ska lagras

  • Verifikationer - underlag som förklarar affärshändelsen och dess innebörd (kvitton, fakturor, avtal, skuldebrev, även i vissa fall prislistor, bankkontoutdrag och följesedlar etc).

  • Årsbokslut , årsredovisning och förenklat årsbokslut men även specifikationer av balansräkningsposter, som till exempel lagerinventeringslistor, kassaintyg m m.

  • Manualer och andra beskrivningar av hur bokföringsprogrammet fungerar. Vilka automatkonteringar som utförs, hur de olika delsystemen påverkar varandra, vilken kontoplan som används, vilka verifikationsserier som används osv.

  • Beskrivning av vilka redovisningsprinciper samt värderingsprinciper som används.

Frågor att ställa sig

  • Hur tog jag emot underlaget, vilket var “originalformatet” - elektroniskt eller pappersformat?

  • Hur ska informationen presenteras i bokföringen - elektroniskt eller pappersformat?

  • Uppfyller underlagen bokföringslagens krav på verifikationer?

  • Hur länge måste informationen sparas?

  • Hur kommer jag åt informationen under hela arkiveringstiden?

  • Kan jag ta fram informationen under hela arkiveringstiden?

  • Riskerar informationen att bli oläslig innan arkiveringstidens utgång?

  • Kan informationen överföras utan att väsentlig information förloras?